Mina små livsverk lämnar mig i princip samtidigt, Rebecka flyttade till sin pappa igår och Emelie flyttar till sin pojkvän idag. Jag undrar om jag är i nåt slags bedövat chocktillstånd för jag känner mig alldeles för lugn på nåt sätt, ska jag reagera om först en vecka eller så? Ja de bor ju bara en kvart bort så egentligen är det väl inget att böla över, och de är stora nu... Men varför båda samtidigt?
En milstolpe passeras och somliga skulle känna sig äldre men jag väljer att känna mig yngre och så sparar jag deras rum orubbade ifall de råkar komma tillbaka.
2 kommentarer:
WTF!
Nu är det för länge sedan vi hördes.
Lunch snart?
Nej men hej Per! :D Gud ja, vi tar en lunch utanför sjukhuset så slipper vi alla kärringar. ;-))
Allvarligt; vi kan väl ringas till veckan och boka nåt? :))
Skicka en kommentar