Jag har ju försummat min blogg, mitt lilla skötebarn, i över två år! Jag förstår inte varför, jag gillar ju att skriva? Och ikväll slog det mig plötsligt att jag vill logga in igen. Ja... lättare sagt än gjort för tydligen har jag inte mindre än tre gmail-adresser och två av dem har jag lagt åt sidan och helt glömt bort. Så jag har varit nära ett sammanbrott här.
via GIPHY
Nu vill jag pyssla om det här skötebarnet igen. Det har ju liksom rostat ihop. Gadgetar som inte fungerar osv, allt verkar ha blivit antikt, två hela år herregud... Får väl börja med att referera de senaste två åren i korta drag:
Vi har rest. Massor. Efter roadtripen i USA har det varit.... jamen det är ju av den här anledningen man ska skriva dagbok... för jag kommer inte ihåg ordningen på allt, men Frankrike, Spanien, Polen, Canada, Mexico. Wrooom.
via GIPHY
Alla barn har sina egna hem numera. Det är därför vi kan resa så mycket.
Vi har adopterat en tredje katt! Lilla Siri, även hon en sibirisk. I skrivande stund 9,5 år gammal. Förra ägaren blev mer och mer allergisk så det gick inte längre. Från att ha varit innekatt i nästan 8 år är hon nu en ansvarsfull utekatt som håller sig nära huset och kommer på inkallning. Hon har fräs och morr som vanliga inslag i sin vokabulär men när hon kommer och vill ha kärlek då är hon den mest älskvärda lilla kissemisse!
Vi har köpt varsin gitarr som vi kämpar med. Ja, det går inte helt dåligt om man får säga det själv!
Och jag har fyllt 50! Ja, även 51... Men jag hade en hejdundrade 50-årsfest med vänner och barn, superkul.
Ja det går ju inte att göra ett ordentligt sammandrag över de två senaste åren, inte ens jag orkar ju läsa. Jag får ta det pö om pö. Just nu är jag bara så glad att jag lyckades få tillgång till min egen blogg! Haha.
via GIPHY
Och perfekt med de här gifarna man kan slänga in som illustration över hur man känner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar