För 17 år sen...

... födde jag min första dotter. Om några minuter är det exakt 17 år sen!

G*R*A*T*T*I*S gumman!!

Dagen till ära gjorde vi en tårta med banan- och dumlefluffyllning. Jäkligt uppskattad av både familj och kompisar och pojkvän. Dumle is da shit. Kunde ha lagt in en bild av det tomma tårtfatet här men hoppar över det.

Så går det när man säger "håhå jaja".

Vilken vecka det har varit här på jobbet, helt hysteriskt! Jag fick mitt straff direkt för inlägget nedan.

Blev i alla fall "lite student" i måndags också, då jag närvarade på den första lektionen i italienska. "Italienska för nybörjare", som kursen heter. Jo men tjenare. Jag är väldigt glad att jag har tjuvpluggat innan, annars hade jag nog blivit helt bortskrämd. Men läraren var rolig, en korpulent herre i 55-årsåldern vid namn Giuseppe och kallad Beppe. Han påpekade att vi kunde ta en särskild titt på ord 722 i listan över de mest frekventa italienska orden, och ser man på: "Cazzo". Vilket betyder "kuk". Lustig farbror! :-)

Sen har mannen i huset äntligen fått något slags besked från Dubai; de kommer att boka hans resa till någon gång vecka 39. Snart åker han!

Nej det här duger inte, ska åka iväg på ett möte strax. *hastar vidare*

Håhå jaja

Oj så uttråkad jag är. Så länge sommarlovet pågår har vi skrämmande lite att göra på jobbet. Tur att det blir andra bullar på måndag.

En uppdatering... var det länge sen jag gjorde! ... så det kan jag ju ge mig på i alla fall. Jo, på måndag börjar även jag skolan! Inte så att jag måste gå och köpa skolväska och fläta håret, men jag ska läsa italienska på kvartsfart, 15 poäng. Universitetspoäng, minsann. Det är inte alls någon förflugen idé, jag har varit ute efter en sån kurs sen nån gång på 80-talet egentligen. Men så kom barnafödande och allvarligare studier och sånt emellan så jag har inte sökt särskilt aktivt, men nu råkade jag upptäcka den här kursen. Och så fick jag Evas gamla lärobok förra hösten (Tack återigen!) som jag har gnetat mig igenom, så jag kommer ju att kunna sitta och gäspa en del här i början. Ha.

Och naturligtvis kommer ju det här att krocka med Dubai. Förutsatt att vi alls åker, det har ju dragit ut på tiden så det känns mindre och mindre lämpligt att dra dit för någon längre tid med två stycken som ska gå 9:an. Ja, vi får se. Det är i alla fall dryga 40° därborta nu...


Hittade förresten en så himla gullig reklam för en hårprodukt:


Så där, nu har jag roat mig ända tills det blev dags för fikarast.

Att köpa en pall

Bildtext 1: Den här pallen är helt fel i ett badrum. Tyg och stoppning? Hur tänkte husfolket?
Bildtext 2: Den här pallen sticker verkligen ut! Det varma mjuka mot det kalla hårda utgör ett gott äktenskap!

Högskåpet i vårt badrum gör verkligen skäl för namnet eftersom vi var tvugna att ställa den på en förhöjning. Det blev så högt att ingen når den översta hyllan, inte ens maken när han står på tå. Så vi kom fram till att vi behövde en pall. Och vi är ibland rätt öppna för konstiga idéer (särskilt jag kanske), så idag när vi hittade denna på EM lät det så här:
Jag: -Men du? Vad tror du om den här då?
Make: -Hmm. Mjaa.
Jag: -Jamen den är väl lite kul? I ett badrum?
Make: -Men tyg? Tänk när man är blöt och ska sitta på den?
Jag: -Men man ska inte vara blöt när man sitter på den.
Make: -Men om man är blöt när man står på den?
Jag: -Man ska inte vara blöt när man står på den. Det är väl bara att se till att man är torr?
Make: -Mjahha.

Och så blev det. Så nu hoppas jag verkligen att alla som ska nyttja pallen är snustorra överallt på hela kroppen. För övrigt har jag inte bestämt mig för om jag ska rösta på bildtext 1 eller 2. Maken sa "Man kanske vänjer sig" när han hade ställt dit den.

Igår hälsade jag på Oliver

Oliver är 17,5 år och antagligen den sista levande avkomlingen till min älskade Amanda. Han föddes i min vita skinnsoffa hemma på Hertsön på Valborgsmässoafton 1991.
Det blev en syster också, som fick flytta hem till sin egen pappa, men jag vet tyvärr inte om hon lever längre. Både Almeda (som flickan fick heta) och Oliver togs om hand av dåvarande kollegor till mig, vilket kändes jättebra.
Jag tappade kontakten med kollegorna med åren, men nu råkade jag träffa Olivers matte förra helgen och då bestämde vi att vi måste träffas, eller jag måste träffa Oliver innan han dör.

Det var en sällsam känsla att hålla i en katt som min katt har fött, efter så många år. Han spann ljudligt och jag ville inbilla mig att spinnandet var en direkt hälsning från Amanda. De är inte lika varandra alls, Amanda var en svart/röd sköldpadda och 25% siames. Olivers pappa var faktiskt renrasig Norsk skogkatt. Och resultatet blev som synes en rejäl bondkatt! :-)

Han är lite stel i lederna vintertid så hans matte har gett honom artrosmedicin som lättat besvären lite. Han drömmer så våldsamt på nätterna så han ramlar ur soffan eller sängen eller var han nu ligger. Han hör nog lite dåligt också. Men han går omkring på vägarna i Svartöstan som en Kung; lugn och värdig med högt hållet huvud. Och han lystrar även till namnet Mysen.

Jag saknar Amanda.

Semestern är slut!

Va snopet, 5 veckor gick toksnabbt. Så är det ju aldrig när man jobbar minsann.
I torsdags blev det tvärhöst vid 14:30-tiden, man såg den komma i form av en mörk molnbank och sen dess har sommarvärmen varit fullkomligt borta. Men den kommer säkert tillbaka en snabbis snart.

Makens arbetsvisum är inte färdigt ännu. Det är sååå trevligt att han är hemma men när det drar ut på tiden så här så blir vår planering med skolan rätt naggad i kanten. Hur långt in på vårterminen kan 15-åringarna vara borta?

Jaa, nu börjar det dra ihop sig till fika här. Har sedan ca 200 mail att titta på, det lär ta hela dagen! :-)