Snygg bild och lite annat

Niklas fick in en fullträff under kameralek, här ses min äldsta dotters fingrar mot stenskivan i köket. Man blir rätt sugen på att knäppa bilder som man skickar in för förstoring och sätter upp på väggarna här hemma, istället för t.ex den där tavlan Niklas vann på konstlotteri. Den kan man ju sälja snart.

För övrigt fick jag inte lämna tillbaka den där pralinformen. Jag hade använt blockchoklad och det funkar inte tydligen utan det ska vara finare choklad, typ Marabou minst. Det blir rätt dyra praliner det, har nog inte råd att göra fler före jul då. *fuck*. Vi har fått reparera ena bilen för drygt 8000:- och servat den andra för nästan 3000:- så det är ungefär så att man borde leva på makaroner nu egentligen. Men jag gjorde jättefina citronminimuffins i den igår i alla fall.

Pralintillverkning

Först gjorde jag en vit hallontryffel.

Sötade den med glukos.

Och så spetsade jag riven mandelmassa med Cointreu.

Och nån annan intressant likör fick spetsa pistagen.

Jag spillde så jag var tvungen att städa upp.

Härliga fyllningar, förväntan var stor!

Det här är extremt roligt, baka limpa kan slänga sig i väggen.

Och här är de två praliner vi fick ut hela. Och det efter ett jävla pillande. Nu ska jag kolla om Lilla Köksboden tar tillbaka formen... Den funkar säkert att baka små kakor i den, men det hade jag verkligen inte tänkt göra. Till chokladpraliner ska det nog vara silikonform.
Wish me luck!

Chocolat

Nu har jag snöat in på nåt igen. Jag gör det ibland, jag tror det är när jag får för lite att göra. Fast samtidigt skulle jag ju vilja ägna tid åt italienskan också, men det tar jag mig inte tid till. Minsann.
Det här började med att jag nappade på ett erbjudande från tidningen Hus&Hem; 4 nummer för 159:- och på köpet en pralinform i silikon samt en bok om choklad. Jag som inte ens är särskilt förtjust i choklad?
I alla fall så blev jag så inspirerad av den där boken, och plötsligt igår kväll grävde jag fram lite av sånt jag råkade ha hemma och tillverkade blåbärstryffelpraliner. De såg ju ut som köpes, och gott blev det, så det var ju som att hälla bensin på en eld. Framför allt var det så grymt roligt, jag är inte så noga med att äta dem alltså. Skulle tro att jag kommer att truga familjemedlemmarna med en massa praliner jag nu ämnar tillverka.
Pralinformen på bilden köpte jag på Lilla Köksboden idag. Återkommer väl med bilder på färdiga resultat så småningom.

Lite julstämning?

Måste bara lägga in en bild jag tog ikväll. Fin va?

Långlördag

I morse steg vi upp 6:40 för att skjutsa våra två 16-åringar till busstationen. De skulle ta en shopppingrunda i Skellefteå. När vi körde där i dunklet, med nysnön kladdande mot framrutan, kom jag ihåg att det vimlar av svanar i närheten av Sävast. Och de sticker ju söderut snart! Så vi åkte direkt från busstationen mot Sävast, vi hade kameran i bilen...

Många svanar såg vi glida runt i vattnet, och plötsligt hörde vi ett kluster med brölanden som blev starkare och starkare. Kanske åtta svanar kom flygande över vattnet, och de som redan låg där och gled runt svarade ivrigt på ropandet. Jag vet inte vad det är, men jag får ståpäls av sånt där.

Jo, anledningen till att jag städade förra onsdagen då.

Min gamla kompis Peter är gift med Birgitta, som gör Hemmavid-reportagen i Kuriren. Hon har tydligen haft lite koll på den här bloggen, eventuellt är det nån från Alingsås som har skvallrat, och bäst vad det var ville hon att jag skulle maila henne. Hon ville komma hit. Och jag menade att det vi har gjort här är ju flera mil ifrån de reportage hon brukar göra, men hon menade bestämt att det vi hade gjort var alldeles tillräckligt. Och jag är ju inte direkt nån exhibitionist, men lite äventyrligt kändes det allt att säga Okej.
Så förra torsdagen kom tre trevliga tjejer från Kuriren hit och intervjuade och fotograferade. Jag trodde jag skulle dö av att "agera" för kameran, men det var ju bara att bita ihop och försöka vara så lite pinsam som möjligt! De gillade Runar, vår söta råtta, så hon fick också vara med en del.
Jag vet inte exakt när det är färdigt, men jag har läst texten och den var hur lagom som helst.
På tal om tidningar, så har min äldsta flicka gjort praktik på NSD i tre veckor, och fick idag (på gymnasiebyns Öppet Hus) veta att hon fått MVG på det! Även pojkvännen fick MVG, vi är så glada för deras skull!

NU är hallen komplett!

En väldigt långsmaaal spegel, nästan så man kan spegla fötterna i den. Men det är inte bara en spegel...

... det är ett nyckelskåp också! Åuuh vad fint!

Förresten, jag ropade ju efter snö i morse, det funkade! Det ligger en knapp cm på marken, och nyss svepte en skoter förbi på ängen strax nedanför. Snacka om desperat?

Vilken surprise

Nu ska man ju inte döma någon på förhand, det enda man vet är ju egentligen att han anmälts för misshandel av sin fästmö, natten till igår. Men om det är så, är jag den första att erkänna att han lyckats blåsa mig totalt. All denna kärleksfullhet, sprungen ur universum blaa blaa blaa, var det bara blaa blaa blaa?
Ja, mycket ska man höra innan öronen trillar av.

Vad varmt det är?!

Igår var det +6° ute, idag lite kallare iofs men endast 0°, och jag tycker det känns helt fel i kombination med morgonmörkret. Dessutom drar vi in sanslösa mängder löv i hallen, ja de följer med in i hela huset, JAG VILL HA SNÖ. Och lite kallare. Tack.


En till märklig TV-bild.

Har detta verkligen hänt?

Alla dessa hysteriska ordleksprogram som går på dagtid, där programledarnas uppgift verkar vara att bara PRATA non-stop även om de inte har ett skapandes vitten att förmedla, där allt går ut på att helst avslöja ordet och upprepa telefonnumret 15 gånger och de FÅR inte sluta prata förrän 2000 personer har ringt... alla dessa program som jag avskyr därför att jag blir illamående av att lyssna på eländet, har detta verkligen lyckats hända i ett sånt program?


Undrar vad det skulle bli för ord egentligen?