Äventyr

Gårdagen började med att vi promenerade mot Maleme till den där kyrkogården. Det var en ganska märklig känsla att gå bland alla dessa gravar och inse att de flesta hade dött 20/5 1941. Vad hände då? Usch.

Och en del är dessutom okända...


Sen på kvällen åkte vi till Chania och åt middag (har tröttnat ganska mycket på all inclusive-maten) och när vi satt där fick Emelie jätteont i sidan. Kvällen innan, på onsdag, hostade hon när hon låg på sidan i sängen och fick då plötsligt akut ont i sidan, som om nåt "sprack", som hon uttryckte det. Detta kunde hon alltså leva med under dagen igår men pa kvällen blev det riktigt besvärligt. Så pass att jag inte såg nån annan lösning än att låta en doktor titta på henne.

Så det blev taxi till en Primary Health-mottaging med 24 timmars-öppet. Doktorn var tydligen på beachen men taxichauffören ringde honom så han kom på några minuter. Han insåg först och främst att det här skulle bli väldigt dyrt för oss eftersom vi dels hade Folksam, dels inte hade köpt den specifika reseförsäkringen av Apollo. Han rådde oss att åka till The State Hospital, men ville ändå undersöka henne lite. Han kunde inte utesluta att det var nåt med mjälten så då tyckte han ännu mer att vi skulle åka till sjukhuset.

Så, in i taxin igen (samma taxi) och iväg. När vi kom in fick jag skriva Emelies namn pa en lapp och lämna till en kvinna i en lucka (vore synd att kalla det reception) och hon hänvisade oss till "längst ner i korridoren" för att vänta på att bli uppropade. Efter 2,5 timmar hade vi ännu inte blivit uppropade och lugnet hade lagt sig i korridoren, alla patienter före oss hade åkt hem eller försvunnit på annat sätt, så jag gick till slut och frågade kvinnan i luckan om vi eventuellt kunde ha blivit bortglömda? Hon sa att jag skulle gå och fråga i ett rum, "the fourth door on the left". Jag gläntade pa fjärde dörren men där var bara en skrubb så jag räknade ut att hon menat the first door. Hon hade lite svårt med engelskan. Därinne satt en hel bunt doktorer och tittade på TV men en av dem steg genast upp när jag presentarade min undran. Han tog in Emelie och ställde några frågor, sen skrev han hennes namn pa en papperslapp: "Emilj", bad oss hämta en "ticket" i "receptionen" och gå till röntgen, vi skulle "följa linjen" på golvet. Kvinnan i luckan sa "left, right" men vi insåg att hon hade problem även med det och gick "right, left". Alla skyltar var på grekiska så det var bara att chansa sig fram. Till slut hamnade vi i en korridor där vi såg röntgen-apparater. Jag knackade på en dörr och väckte upp en manlig röntgen-syrra som hoppade upp, tog två bilder och skickade oss tillbkaa till akuten.

Doktor Snäll tittade på bilderna, undersökte henne lite och visade sen på bilderna att hon har en fraktur på tionde revbenet. Ingen åtgärd, bara att äta paracetamol och ta det lite lugnt. Och inte få panik (because women tend to panic) om det skulle bli värre, bara söka sjukvård igen.

Bilderna fick vi ta med oss hem. Inte en krona betalade jag och det lär inte komma nån räkning heller, till "Emilj".

Vet inte jag kan tacka dem nog: taxichauffören som faktiskt hjälpte oss massor, den första läkaren som tog sig tid utan att ta betalt och sen själva sjukvårdssystemet på sjukhuset. Ett system som var lätt skrattretande men trots det fungerade och det var aldrig nåt snack om betalning??! Ja jösses.

Det var 34° varmt igår kväll, och det känns inte svalare nu, i skrivande stund. Svetten lackar. Imorrn åker vi hem.

4 dagar redan...!

Tiden går ruskigt fort, vi har ju bara två (drygt, halva lördag också) dagar kvar!

Kolla, perfekt fokus på sanden! :-)
Väldigt varmt, man gör inte många knop kan jag säga. Vi har i alla fall orkat ta oss till havet två dagar i rad nu men man är som en trasa sen. Igår var det gul flagg, vilket betyder att man har fruktansvärt roligt om man har lite vett i huvudet. Snacka om vågmaskin!! Idag var det dock grön flagg så det var ju lite av en besvikelse, haha. Vattnet är ungefär pissvarmt i alla fall.


Vi har blivit kompisar med en söt liten kattflicka också. Hon verkar bo på hotellområdet, och hon kommer och sitter bredvid oss varje gång vi sitter och äter. Utan att tigga, hon bara sitter där och tvättar sig och låter sig tacksamt klias (nej hon ser inte ut att ha loppor).

Imorgon hade vi tänkt oss en liten tur till Máleme, där de tydligen har en "remarkable" kyrkogård från 1941, där några tusen tyska soldater ligger begravda. Sen har vi inte orkat åka till Chania ännu, så det står också på agendan. Det är helt ljuvligt att kunna gå i affärer utan att bli attackerad av idioter vars enda uppgift är att robba en på så mycket som möjligt. Jag jämför med Egypten nu alltså.

Och en sak säger jag bara, måste jag sitta bredvid samma kvinna på planet hem, som på planet ner i lördags, då går jag och hänger mig.

Platanias

Andra dagen i värmen! Hotellet är helt ok, vi hade ju bokat ett hotellrum men fick en lägenhet. Bra med kylskåp. Själva hotellområdet är jättefint, byggt som en liten med by med säkert 30 små hus lite hoven droven och trånga stenlagda gränder enligt labyrintprincipen. Nästan. Jag gick lite vilse första natten.
Än så länge har vi hållit oss i närområdet, Emelie har sån fruktansvärd hosta så det är rena tortyren för henne stackarn. Men idag var apoteket öppet så vi har kunnat köpa hostmedicin. Apotekstjejen gjorde en jättekonstig min när hon räckte över påsen med det hon hade bedömt att Emelie behöver. Det var lite *himla med ögonen och flina kryptiskt* över det hela. Så nu gissar jag att Emelie kommer att bli hög.


Vinet som hotellet "bjuder på" (all inclusive-vinet) var så fruktansvärt dåligt så det knappt gick att få i sig. Testade ett glas igår. Hm.

Lunchbuffé.
Tiden är slut nu, so long!

Medicinchock

Tack Gode Gud att vi blev sjuka i slutet av förra veckan, istället för slutet av den här veckan. Åker alltså till Kreta på lördag och både jag och Emelie har varit så pass risiga att bara tanken på att må så i 35° värme eller vad det nu kommer att vara, kändes lätt überläskig. Jag var till vårdcentralen igår och läkaren trodde inte att jag drabbats av lunginflammation eller astma, dock lät mina lungor "musikaliska" så antagligen handlar det om en luftrörskatarr. Sålunda fick jag Betapred, Acetylcystein, Pulmicort och Bricanyl. Jag tog en dos av varje direkt när jag kom hem och jag känner mig redan... frisk! Helt galet. Tänk vad häftigt, man går till doktorn och så blir man frisk bara sådär. Varje gång det händer kan man glädjas ordentligt!
Emelie är på bättringsvägen helt utan sån hjälp tack och lov. Vi ser nu fram emot sol och värme och semi-inclusivevistelse på ett hotell som ser riktigt trevligt ut:

Emelie tar med sin laptop så vi kan göra lite livereportage. Hehe.

Och så vill jag tacka mina föräldrar för den penninggåva som gjort det möjligt för mig att ta mina flickor på varsin mor-dotterresa! Tack!!
(så ingen ska bli lurad att plugga till sjukgymnast i tron att man tjänar fetlöner. ;-))

Slutligen vill jag bjuda på vad som kan bli årets låt. :D
Titta först på denna:


Och nu på denna:


Vem kommer på sånt här? Härligt att det finns så mycket humor i världen... :-)

Aftonbladet idag då

Steven Slater, stewarden som sa upp sig på ett ovanligt passionerat sätt efter 20 år i branschen har fått egna fangrupper på facebook. Jag ska å det snaraste gå med i en sån jag också. Mer än en gång har jag funderat över hur länge kabinpersonal egentligen står ut med sitt jobb och alla dryga, uppblåsta, jävliga och nonchalanta idioter som reser i luften. När man till och med ska stå och få en väska i huvvet kan jag förstå att det måste kännas enormt underbart att göra som Steven.

Helt otroligt vad en sån här grej sprider sig och engagerar, prova t.ex att skriva "Steven Slater" i sökrutan på youtube... Sanslöst. Undrar hur många spektakulära uppsägningar med omedelbar verkan detta kommer att leda till världen över...?
Jag sätter en slant på att han är rätt het på arbetsmarknaden nu i alla fall.

Han bör dock inte söka sig till en larmcentral med tanke på all stress han redan samlat på sig. Det här är ju både djupt upprörande och hysteriskt roligt. Jag hade nog inte passat i det där jobbet jag heller.

Och så det här med bärplockarna... Nä nu tycker jag det får räcka. Har det fungerat som det borde för någon enda av de grupper som kommit hit, nånsin? Börjar helt ärligt bli rätt less på att höra om hela det där eländet.

Då är nya ICA-reklamen desto roligare!



På tal om reklam häpnade jag över att någon rabiat kvinna anmält TV-reklamen för den där norska osten vad-den-nu-heter. Hon blev provocerad och förbannad över att de säger att "smaken sitter i hålen". Alltså, jag brukar vara express-snabb på att associera till snuskigheter men inte ens jag har reagerat på det där. På vilket sätt skulle det anspela på sex? De försöker ju bara vara lite roliga (och jag tycker de lyckas lite) a´la "vi påstår nåt omöjligt, så kommer folk att lägga produkten på minnet". Nä jag tycker den här anmälan säger mer om den rabiata kvinnan än om ostföretaget (som väl måste ha godkänt reklamfilmen), vad är hon för en Ful Tant?!
Undrar om hon stör sig lika mycket på en reklamfilm där det är alldeles uppenbart att de anspelar på sex?

Nej, de uttalar ju aldrig ordet "hål" så den här får nog passera.

Nej jag har inte brutit fingrarna

... så det är inte därför jag inte har skrivit nåt på skitlänge! Jag verkar ha haft semester bara. Men nu är semestern slut, dags att skärpa sig!

Kyckling-update: De växer. Och en av dem galer. Galar? Golar? Heter det galer?
I alla fall, än så länge är det bara en av dem som gör det, vad vi vet. Gott så, vi låtsas som ingenting och så länge grannarna inte klagar så får han vara där han är.


De har fått prova på att gå ut på gräsmattan också, inga problem så länge ingen hund eller katt får syn på dem (har inte hänt ännu alltså). De är så fogliga och icke rymningsbenägna så, de duktiga små liven.

Solveig, en speciell liten höna. Förmodligen låg i rang, håller sig ofta lite utanför gruppen och hänger inte med riktigt när man sticker in klöver genom gallret. Men härligt framåt ändå, hon var först ut när vi släppte ut dem t.ex. Kul pippi!

Jahapp, så var det knappt två veckor kvar till Kreta-resan. Jag kryper nästan ur skinnet, så mycket längtar jag. Som om jag inte rest tillräckligt i år... hm. *bör jag skämmas?* Men tänk; direktflyg, semi-inclusive (har inte fattat skillnaden mellan det och all-inclusive), sol och värme... Åh så bra det blir. :-)