Kom hem för ett par timmar sedan, efter att ha varit på min lilla mormors begravning. Lilla mormor, som tyckte att vi alla var söta som karameller. Faktum är väl att det var hon som var söt som en karamell. 90 år gammal fick hon sluta sitt liv, efter många många år med svår diabetes. Hon var en riktig kämpe, min mormor.
Och så kan jag delge några fina bilder från det vackra landskapet i västerbottens inland:
Dimman drar västerut.
Frusen växtlighet.
Min vackra farmor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar